onsdag 25 maj 2011

Guld i mund.

Säga vad man vill om vår 7-åring, men man måste ju ge honom cred för hans uttryck. Hans somaliska fötter verkar ha blivit befriade från strumpor och skor och gått in någon slags Ernst-symbios...
I morse ville han visa sin mor den bakgrund som han konstruerat till ett av Legoskeppen.
-Så fint! Men hur kom du på det där??
-Ja mamma, jag tänkte att jag ville ha lite..."Egyptenkänsla"!

Vidare cyklar vi till skolan varpå han tar in naturen till fullo:
-Titta! Hundspillning!

fredag 20 maj 2011

Riktad reklam.



Så här gör försvarsmakten för att rekrytera nya medarbetare.
Antar att de önskar sig personal som är snabbtänka problemlösare som kan arbeta under press och ignorera störande yttre stimuli.
Varför skriver de då inte Har du småbarn?
För det är ju det som krävs.
För att man ska vara van att vakna upp 05.35 till en terroristattack, snabbtänkt minimera skadorna, inta föda och samtidigt försöka få en koll på världsläget och sanera en vattenkatastrof. Utan att man hinner blinka kastas man vidare in i konfliktlösning gällande världsvaluta och sanitära olägenheter, innan man avvärjer jordskalv.
Och detta gör man på volontärbasis vid sidan om sin huvudnäring...

tisdag 17 maj 2011

Fortfarande och med ett svar.

Det är i dag nästan exakt ett år sedan.
Sedan jag berörde den för första gången.
Låten som var en av få ljusglimtar skitåret 2010.
Trots att det har gått ett helt år tycker jag fortfarande att den är bäst.
Söderspelad i alla radiokanaler, det må hända.
Trots det skruvar jag upp volymen och ler med hela ansiktet.
Den kan göra min dag.

Nu har dessutom vad jag antar vara en replik dykt upp.
Också grymt bra.
Hon verkar lite sne på honom,
men ingen är gladare än jag.
Den enes död, den andres bröd.
Deras uppbrott - ljuv musik.

tisdag 3 maj 2011

Mot alla odds.

Eller ska man säga oddsen emot sig?
Det går ju aldrig att göra rätt.
Trots att jag lagt alla mina ambitioner och matvärderingar åt sidan och serverar rostat bröd till frukost.
Trots att jag har tvättat på natten och köpt 3 par grå mjukisbyxor för att det ska finnas några rena.
Trots att jag stiger upp kl 06.10 även när jag börjar jobba 4 timmar senare, och varesig jag färdas med bil eller med cykel. Trots mutor, hot och Jesper Jä-la Juul.
Trots alla dessa förberedelser.
Så är jag dum.
Knäppaste Mamman.
Sen till skola.
Sen till jobbet.
Vem vill sätta pengar på att det upprepas i morgon?