torsdag 18 oktober 2012

The F-Word .

Fet, finnig fröken försöker förgäves få fungerande familjeliv.
Fadern far fredligt - Föga förvånande. Företagsbetald fortbildning.
Frukost, förskolevägran, fuktigt fleecefoder.
För fan, fatta! Försöker fara!
Frostig framruta, fruktpåse, fredsmäklare -förlåt?
Framåt, försoning, fritidshem. Försök fixa fint förväl. 
Fröken. 
Finn fantasin. Fånga flyktigt flit.
Frågor, förmaningar, föräldrars förväntningar.
Fantastiska, fina folk. 
Frispråkiga fruktfantasier, framtida fotopengar finansierar finlir.
Fuskar fritidshämtning, finner finingens födelsedagspresent.
Fridfull fritidspojke frontalkrockar förskoletrött Fabian.
Fasligt förödande för friden.
Fördriver, förhalar, förhandlar. Försöker fixa fläckiga familjeutrymmen. Förmodligen förgäves...
Fastnar Facebook. 
Försöker förhindra fasansfull final.
Försent. Fabian försöker förarga, faktiskt framgångsrik!
Förvånad?
Fast.
Finalmente finnes frid. 
Frustrerad fröken fabulerar framtida fantasier.
Försöker försonas, finner faktiskt flera förmildrande fakta.

Nästa vecka ska vi jobba med bokstaven F och FN-dagen...

tisdag 16 oktober 2012

Det är så mycket...

...som jag ogillar just nu.
Jag ogillar mörker och snöglopp och illaluktande galonbyxor och sanddränkta gympaskor.
Jag ogillar 4 kilon och huvudvärk, nariga händer och finnar i pannan.
Löss vill jag inte heller höra talas om och jag vill inte se mina skitiga fönster eller döende krukväxter eller fläckiga golv. Inte heller vill jag veta av barn som far illa i skolan eller föräldrar som förlorar sina barn, usch och nej och fy för alla hemskheter.
Och sen hatar jag att jag gnäller. Förlåt för det.
Att det sedan endast var män som fick Nobelpris finns det inga ursäkter för.

lördag 6 oktober 2012

Mitt i prick.

För tillfället snurrar hjulet för fort.
Saker som egentligen är trevliga utvecklar sig till katastrofer och det dagliga knegandet i kombination med en aldrig sinande bakteriehärd tar musten ur mig.

Kollegor är stränga och vill inte se mig. Själv har jag svårt att se mig själv i spegeln utan att se en looser, en skolkare, en som inte är tillräcklig.

Så blev det av en händelse en biltur på tu man hand med maken. Många mil i bil, men också några, ack så ovanliga, timmar av ingenting. Så när jag slår upp det lokala magasinet och läser ledaren känns det som orden handlar om mig:

fredag 5 oktober 2012

Virtuell kick in the ass.

Sitter på en otroligt inspirerande föreläsning om de sociala mediernas roll i världen, skolan och klassrummet. Känner att jag varit riktigt usel på att använda mitt nätverk, det som är här.

Det är ju här jag får möjlighet att strukturera mina tankar och få feed back från andra. Och det behövs.
För det är lite trögt nu.
Jag behöver struktur.
Feed back.
Kritiskt granskning.

Och idag har jag fått veta att det är här det händer. Och på twitter.

Så nu ska jag vara lite mer virtuell.
Kanske börja twittra?
Vad tycker du?