Mammas pojke.

Lillebror och jag är ute.
Vi skottar.
Han för att han älskar det, jag för att jag vill hjälpa Gumman Tö.

-Mamma, ska vi leka?
-Ja, vad ska vi leka?
-Vi leker att vi heter Vi som inte vill ha snö och i efternamn heter vi Vi som vill ha sommar.

Okej då...
;)

Om tankar och dåligt minne.

I veckan har jag blivit ordentligt påmind. Om sånt som jag redan vet, redan kan men eventuellt har förträngt.
Jag har nog lite dåligt "påminne" som Lillebror skulle ha sagt.

Först fick jag låna en bok. För att jag sa att jag ville det, men kanske också för att någon insåg att det var behövligt.
Sen fick jag återse en klok gammal bekantskap som redan hjälpt mig en gång, men vars ord jag hade förlagt i röran som jag kallar mitt liv.
Slutligen hade jag idag, ett tillsynes vanligt samtal med en nära familjemedlem, som på något sätt bekräftade veckans pågående metakognitiva insikter.

Tankar om tankens kraft.
Hur jag väljer att tänka påverkar mina känslor, och jag kan välja vilken roll jag vill ta och på så sätt välja hur jag mår.
Fel tankar leder till fel känsla, vilket påverkar kroppen och livet.

Halsontet kanske inte endast är summan av all jävulskap som alltid ska drabba just mig, utan snarare kroppens "klapp på axeln" som vill göra mig uppmärksam på att det har varit för många negativa tankar nu ett tag?

Dags att tänka lite på hur jag tänker.
Men först ska jag fara och köpa djävulska mängder glass - för det får man äta när man fortfarande är sjuk och bitter!

Näsa för schlager!

Påstår mig vara lite av en schlagernörd. Gillar årtal, texter och tonartshöjningar.
I alla fall gjorde jag det.
De senaste åren har hela spektaklet blivit något uttjatat,
och i år har diverse tillställningar gjort att jag inte ens har hört/sett mer än hälften av bidragen.
De jag har hört har inte gjort mig nämnvärt imponerad heller.
Så i morse när jag körde bil hörde jag en låt som jag tyckte om, och tänkte: Varför är inte såna här låtar med i Mello?
Men se på tusan!
Än har hon näsa för schlager.