Nattliv.

Vad är en dröm egentligen?
Googlar runt för att hitta svar, men den enda källan som känns pålitlig verkar vara en professor Åkerstedt -om man inte vill dra fram den gamle Freud, vilket jag inte riktigt hade tid till.

Hur som helst verkar de flesta vara eniga om att drömmar är ett psykiskt tillstånd under REM-sömnen, då hjärnan bearbetar de intryck som den bombarderats med under vår vakna tid.
Jag börjar vara lätt orolig för vad min hjärna tar för intryck...
Inte blev det bättre när jag läste
Vissa forskare liknar våra drömmar vid en psykisk sjukdom då vi hallucinerar och ser bilder som är totalt meningslösa och osammanhängande. Samtidigt är vi inte i stånd att bedöma rimligheten i det vi ser, utan sväljer budskapet och försöker sedan i vaket tillstånd ge bilderna en mening. Drömmar anses idag vara en biprodukt av själva konsolideringen av långtidsminnet.

Psyko.
Ja, efter natten mot lördag är jag böjd att hålla med:
Drömmen innehöll till en början några elever och en kollega. (Föga förvånande)
Efter ett tag blev kollegan trött på en av eleverna. (Inte heller särskilt förvånande)
Hittills klar bearbetning av dagens intryck.
Men sen.
Kollegan gör sig av med eleven på ett icke konventionellt sätt, jag är jagad/instängd på någon form av galet sjukhus med gula väggar och jag lyckas fly med Björn Ferry som ingår i ett mystiskt folk som kan flyga och vi hamnar i ett stor fjällstuga med högt i tak. Där är vi också jagade och vi kikar ut genom en fönsterglugg, innan vi sitter framför en scen och tittar på någon form av uppträdande och Björn Ferry frågar om vi inte ska inleda en affär och jag blir galen och talar om för honom att han faktiskt har fru och en nyfödd bebis hemma, bara för att inse att det inte är Björn Ferry - det är Mikael Tornving!?

Psykisk sjukdom.
Kommande natt var inte fullt så dramatisk, men den innehöll i alla fall en elev som jag jagade samtidigt som jag försökte dela en redan superliten sak i ännu mindre delar.

Vad kommer hända i natt?