Tacksamhet.

I dag är jag tacksam över att mina barn har fungerande kroppar.
Över att de kan säga vad de vill (ibland lite väl högt) och att de kan röra sig (ibland lite väl fort).
Över att de kan äta och leka och sjunga. Över att de inte är beroende av hjälpmedel och mediciner.

Att vara tacksam behöver väl inte betyda att man inte kan bli irriterad på dem?

Dessutom är jag full av beundran över alla som hjälper barn som inte är lika lyckligt lottade som mina. Över den apparat som finns för att de ska få ett drägligt liv med lite guldkant.

Kanske kan jag också bli en sådan?