fredag 3 april 2009

Fem.


I dag blev han fem. Hela handen full.


Idag för fem år sedan sken solen.

Det var lördag, tjock mage under tjock tröja och fotboll för hela slanten.

Idag var det ingenting sånt.

Inget blev sig likt efter den där timmen på lördagskvällen då han valde att göra entré med buller och bång. Denna fantastiska varelse som vände upp och ned på mitt liv.

Som gör det värt att leva, och som ibland gör det så förbollat svårt.

Som är en avbild av sin far till utseendet och en avbild av sin mor till humöret.

Som kan driva mig till tårar av glädje och tårar av frustration.

En unge som är så himla smart, men ändå inte kan kan få på sig en overall.

En filur som inte lämnar någon oberörd, men ändå är så lättsam.

(För det här är platsen där man FÅR skryta!)


Världens största grattis till min fine, smarte, tjurige, omtänksamme, funderande, late, sprallige, nyfikne och fantastiske förstfödde son!


3 kommentarer:

Anonym sa...

Så härligt skrivet! Så fin storkille du har! Så stor och fin och så underbart liten... För fem är ju både stort och litet på samma gång!
Önskar dig en toppen helg! kram Anna

anna sa...

Åh fint <3

Grattis till storkillen!!

Anonym sa...

Som sagt, han är den coolaste, underbaraste kille jag vet! Å en sån fin kompis. Älskad i det lilla, röda och alltid, alltid välkommen!
Kramar till prinsen