Känner mig i princip 100% frustrerad ca 99% av tiden.
Egentligen vet jag inte varför.
Det är så mycket som stör, så lite kan göra så mycket fel.
Trodde för ett ögonblick att det nästan var härligt efter ett beslut på jobbet,
men vips kom jag hem och insåg att nycklarna som jag trodde låg hemma inte gjorde det
-åsså fanns den där igen. Den där malande, gangande lilla tingesten innuti som jag inbillar mig ser ut som ett skabbigt marsvin. (Ingen har väl undgått att jag inte är så het på djur?)
Vill bara kasta ut den där skitsaken.
Lyckas dåligt, får endast gråa hår och en surrynka mellan ögonen på köpet.
Positiva klubben, när f-n har de vårmöte?
1 kommentar:
Det är bara att komma hem till mig! Så ska vi försöka vinkla till lite positiva vibbar åt ditt håll!
Kram Anna
Skicka en kommentar