onsdag 17 februari 2010

Ingen färg.

Ni som tycker att Mamman är en bitter surpuppa kan sluta läsa nu.
Det blir nämligen inte bubbelgum och hoppsasteg idag. Heller.

"Svart är ingen färg,
det är så man känner sig."
Han är genial, Krunegård. Prinsen av Peking säger det som det känns.
Svart.
Svart när man inte orkar, när man blir slut av inget.
När man inte vill, inte har lust.
När det känns som att inget blir bra.
När man får bära en skrikande 2-åring hela vägen hem från föskolan.
När han som ska fylla 6 år inte vill, allt är knöligt och han spottar på golvet.
När favoritkoppen går i två delar i diskhon och den förberedda middagen verkar innehålla mask.
När man äter korv för miljonte dagen i rad.

Svart är ingen färg.
Tror jag måste införskaffa illgröna handdukar.

Inga kommentarer: