Kärt återseende.

Har varit till den gamla skolan i tilltufsade gruvbyn i dag.
Min arbetsplats mellan 2005 och 2008.
Där hår har slitits och blivit grått, där nävar har bankats i bord och i väggar.
Och där skratt och glimten i ögat liksom har suttit i väggarna.
Det var kärva tider när till och med pennorna var hårdvaluta, men att komma tillbaka dit idag var som en energiinjektion.
Å alla ni fina - elever och kollegor- vad ni kan ge energi och peppa mig!

Måste göra om det snart.
Kanske är det tur att det är en bit att köra, annars skulle de väl få dras med mig var eviga fikarast...