Hur beter du dig?

Mamman är stresshanteringskursens minst läraktiga deltagare. Stressar till och med till kursen... Den senaste läxan ska dock göras med bravur, och resultatet redovisas nedan.

Läxan var att lägga märke till ett beteende.
Hur beter du dig i en viss situation och vad orsakar detta beteende för känslor och tankar?
Vaddå, jag beter mig väl inte?

Så idag slog det mig. Bang!
Med full kraft.
Jag har ett typsikt passa-på-beteende.
Antagligen finns ingen forskning gällande det här beteendet, men jag skulle vilja påstå att det är tämligen svenskt. Kanske till och med norrländskt? Bland oss som har detta beteende kan man troligtvis också återfinna en hög andel pessimister.

Hur yttrar sig då ovan nämnda beteende?
Till exempel så här:
Vid oväntat överskott av tid (låt säga att världens bästa svärföräldrar tar med barnen till stugan en hel dag) planerar passa-på-människor en orealistisk mängd aktiviteter.

(Ponera att barnen hämtas kl 9.30 och att man då tänker att man ska vara på stan 30 minuter senare för att hinna med x antal ärenden innan 10.50 då man ska vara på gymet för att hinna springa 20 minuter på löpbandet innan styrkepasset börjar kl 11.15 för att sedan cykla hem och äta lunch så att man kl 13 kan städa sonens rum och plantera om uteblommorna innan man ska duscha och göra sig klar inför kvällens fest med makens arbete. Ponera bara...)

Dessa aktiviteter kanske inte nödvändigtvis måste utföras just idag - men det gäller ju att passa på! Vem vet när man hinner nästa gång? Sen hinner passa-på-människan hitta ytterligare aktiviteter på väg till de ursprungliga (kanske hitta en matta i förrådet som bara måste tvättas idag?) vilket medför att dagen har gått utan att alla aktiviteter har hunnits med.
Trots att de flesta av dessa saker inte var direkt livsnödvändiga blir passa-på-människan lite besviken på att hon inte har hunnit med.
Är det dessutom sol ute blir det ännu värre- för i det här landet måste man verkligen passa på att vara ute när det är sol. Man vet aldrig när det händer nästa gång!

Nu sitter alltså passa-på-människan här vid datorn, och har således inte alls passat på att göra något nyttigt av de senaste 15 minuterna. Vilka tankar och känslor medför då detta?

Ja, jag har i alla fall passat på att göra läxan...