Supersura Sunksara

och hennes avreaktorlåt är i dag mina följeslagare:
A-a-arg!
Arg, jätte-jättearg, som en varg, som är suuur
Jätte-jätte-sur, som ett odjur,
som har ätit citroooon
Jag är arg
Som en explosion

Och i stället för att som Sara vråla sin melodi för att låta åskan dra förbi prövar jag att skriva ett inlägg... Om detta funkar borde jag ha gjort det väldigt mycket tidigare under dagen, för nu är ju snart ändå den här himla pissadgen till ända.

Vad ska man göra med såna här skitdagar?
Jätte, jättearg - och vet inte ens varför!
Klimpen har sovit bra i två nätter och Prinsen fick sova hos morfars.
Mamman borde således ha fått sova sin skönhetssömn och vara gullig och fin, men hon är bara suuur.
På allt, och på inget;
På året som lider mot sitt slut, på stundande festtillställningar som känns jobbiga, på kommande termin som känns jobbig, på studentlitteratur som är tråkig och på en hy som verkar straffa mamman för att hon slutade amma klimpen.
På centraldammsugare som vill dö mitt under julhelgen, på återföljande dammråttor som hotar att ta över Midsommarhuset, på fin sängkappa som var jobbig att stryka, på strykjärnet som inte vill "spruta ut" en fin vattenstråle längre på knöligt tyg och på den idiot som råkade gå iväg med min fina sko efter gympapasset och inte kunde ställa tillbaka den inne i omklädningsrummet så att jag var tvungen att vara ännu mer jättearg över att nångon stjäl EN sko - tills jag kom ut och såg den i korridoren... Hade det varit så himla svårt att ställa tillbaka den innanför dörren?????

Njae, det försvann inte rikigt ändå känner jag...
Kan du berätta nåt kul?