...det här en en sida tänkt för bekännelser så tänkte jag nu bekänna det säkert så många redan känner till.
Men det är bra att få det i skrift.
För mig själv alltså.
Ok, nu händer det (kanske för enda och sista gången):
Min man gör typ allt här hemma.
Eller nej, kanske inte det som medför psykisk stress som typ planeramatsedelochhandlingslistaochsetillattallakläderkommertilldagisochsetillattviharköptpresentertilldesomfyllerårochpackaväskor och liknade, men typ allt praktiskt och lite halvjobbigt.
Nu är han borta.
Inte helt försvunnen, men likväl inte hemma och det är pissjobbigt att bära in ved och tända brasan och hämta tidningen och skotta snö och ta in tidningen och tvätta bilen och kanske borde nån dammsuga och skaka ihop välling och, och....
Kom hem!
Om du inte redan visste det så fungerar jag lite sämre när du inte är hemma.
Och så hörs det konstiga ljud när jag ska sova.
Så var det out there.
2 kommentarer:
Tror du din man kommer att läsa detta med ett stort leende på läpparna? :)
Hoppas du får sova, trots att han inte är hemma.
Natti!
Det hörs konstiga ljud hemma hos mig oxå fast jag har ju Rugby som kan rädda mig!
Behöver inte heller bära in ved, skaka välling eller tända brasa...men jag saknar ändå min engelskman. Främst kl 06,45 när Rugby ska ut. Är otroligt bortskämd med att G tar ut henne nästan varje morgon!
Behöver dammsugas hemma hos oss oxå...fast det är inget som han brukar göra...ja inte jag heller för den delen!
Kram
/L
Skicka en kommentar