torsdag 20 november 2008

Till alla fina

Tack alla ni som bryr er och oroar er, ni värmer så långt in själen och hjärtat!
Vi är hemma nu, känns skönt som attan - men också tufft. Nu ska vi fortsätta kampen på hemmaplan, tror att det kan vara kämpigare att förstå varför man måste vara stilla även fastän man INTE är på sjukhus... Men jag vet att vi får hjälp av er alla om det behövs, och det känns som om vi är världens rikaste människor!
(Klyschvarning, jag vet...)

1 kommentar:

Li sa...

Välkomna hem!!!
Ett telefonsamtal... gick hem till er igår för att kolla om ni kommit hem, men inget svar. Hörde dock senare att ni var på väg. Skönt!
Två telefonsamtal... fick jag igår från människor på ditt arbete som annars aldig ringer mig men som var så oroliga och ville veta hur det gick för deras nya arbetskamrats son. Idag på plats och ännu fler som undrar och bryr sig...
Tre telefonsamtal... eller hur många du vill, ringer du väl om du vill prata!?
Kram på er!